Victoria Engström

Idag kom Carin hit (svensk aupair). Det var meningen att vi skulle baka, men istället blev det bara att vi satt och pratade. Tur var väl det med tanke på hur mycket grejer jag har proppat i mig idag! Innan Carin kom bestämde jag mig för att gå ut för att prova på deras golfbana (äntligen!) eftersom jag tyckte att jag hade all tid i världen. Sagt och gjort. Jag tog på mig mina sprillans nya inte så vita gympaskor, slängde upp bagen på ryggen och travade de cirka hundra meterna till första golfhålet. Väl på plats lade jag upp några bollar och började slå. Efter någon halvtimme så kände jag mig ganska nöjd med min träning, det gick ju trots allt bättre än väntat, och började trava tillbaka mot huset. Jag går in genom garageporten, lägger ner bagen på marken och vrider om handtaget till dörren och...LÅST! Den där dörren har aldrig varit låst förut! Lite smått panikslagen tittar jag på klockan och ser att det är knappt 25 minuter till Carin ska komma. Min första tanke är att ringa Cindys syster (grannen) och se om de har en hemmanyckel. Hon är inte hemma. Istället ringer jag Cindys mamma Barb (granne). Inget svar. Så jag börjar raskt traska till Barbs hus för att se om de har en nyckel. Det hade de inte. Barb ringer istället till Bruce för att fråga om hjälp. Precis när Barb räcker luren till mig så kommer jag på det. Nyckeln ligger i poolhuset! Och det är precis det som Bruce säger till mig när jag får luren. Jag tackar för hjälpen, går tillbaka till huset och tänker att jag nyss gått alldeles för långt alldeles i onödan. När jag väl kommer tillbaka till huset är det fem minuter tills Carin ska komma, och jag inser just: jag skulle möta Carin nere vid uppfarten. Så det är bara att vandra den långa backen tillbaka ner från huset igen.

Nu blir det nog en liten kvällspromenad och senare Ben & Jerrys framför datorn. Carin visade mig en jättebra sida där man kan se alla serier gratis direkt efter att de kommit ut, så jag behöver inte ens tvn!

Vill passa på att säga att jag pratade med mina gulliga kusiner Isak och Joar häromdagen på Skype, och dom läser också min blogg (eller min morbror läser den åt dom. Tydligen hade Isak frågat Stefan: "Är Vickan en sådär kändis?" Stefan svarade att "nej det är hon inte, varför undrar du det?". Då sa Isak: "Men hon är ju med på internet". Haha så himla söta. Hej Isak och Joar!

Just ja: Idag saknar jag Alex extra mycket.