Victoria Engström

I am unstopable. Det tog mig två sekunder att bestämma mig för att kliva in på Ralph Lauren i Princeton, och ytterligare 120 sekunder för att hitta ett fint plagg att prova. En bråkdelssekund senare var jag ute ur affären. Med en påse i handen. Hur fan lyckas jag? Till mitt försvar vill jag säga att plagget jag köpte var en skjorta som jag tidigare kollat på. Nu var skjortan nedsatt från 200 dollar till138 dollar. Dessutom var det extra 25% på rean. Till råga på att måste hon i kassan ha slagit in fel (eller så var reapriset felmärkt, det var ju trots allt det sista exemplaret) för i slutändan betalade jag 74,25 dollar. Till mitt andra försvar vill jag påpeka att det måste ha varit ödet, och alltså meningen att jag skulle köpa den. Som kvinnans billiga försäljningsreplik: "The last one, and in your size, it is meant to be!". Ja jag gick ju iallafall på det.

Men nu ska vi inte sörja! Det kan nog ha varit mitt bästa köp här i USA. Åtminstone top-3. När jag provade den hemma i rummet ville jag inte ta av den. Den är så sjukt skön!

Så tack farmor, för den fina skjortan jag köpte mig av pengarna jag fick i födelsedagspresent! Och tack i förskott mormor, morfar och Skoog, för era födelsedags-bidrag till den kära IPAD som snart sitter fastklistrad i mina händer.

Tack Alex, för blommorna jag fick med blombud idag. De var jättefina! Det var första gången jag fick blombud, och om jag känner min pojkvän rätt, även den sista. Vet inte vad som flög i honom, haha! De var jättefina, jag som är van att få ett kilo lakrits på högtider (så romantiskt var det på alla hjärtans dag..).

Ikväll hämtade jag upp Vanessa för en liten tur till Princeton. Strosande, prat, shopping och kaffe blev det i den 30-gradiga kvällsvärmen. Trevligt trevligt!