VS

Frusen kan man sammanfatta dagen med. Jag har glidit runt i mina varma myssockor samt julpyjamasbyxor hela dagen. Undantag gjordes dock på Applebees-lunchen samt matshoppingen. Hade jag mot förmodan glidit in på Shoprite i pyjamasbyxor så hade nog ingen höjt på ögonbrynen. Jag har nämligen mer än en gång stött på folk i pyjamas i mataffärer eller på Starbucks. Riktigt så Amerikansk har jag som tur är inte blivit ännu.

I väntan på varma tider så ligger jag och suktar efter snygga bikinis. Victoria Secret har nog bland de snyggaste bikinis jag har sett. En del är lite för dyra för mig, men de flesta har ett bra pris! Titta och dröm dig bort:



Jag skulle kunna lägga upp i princip hela deras bikini-kollektion, men de här fyra är mina favoriter. Så himla snygga! Modellerna är det väl inte direkt något fel på heller..

Nu får jag väl ge mig

Igår tog jag äntligen tummen ur och skaffade mig ett amerikanskt bankkort! Tyskan skulle hämta upp mig klockan 9.30 för ett bankbesök och en Starbucks. Klockan 10.40 rullade hennes Toyota in på vår uppfart. Oväntat? Inte helt. Jaja, bankkort och kaffe blev det iallafall, inte illa pinkat på en onsdagsförmiddag.

Igår bröt jag till slut min icke-shoppande-svit. Ett inköp blev det. Ett hyfsat dyrt inköp dessutom. Inte ens på rea var det. Det sved lite i plånboken (eller på mitt svenska visakort) men det kändes skönt i hjärtat. Det dåliga var dock att jag redan igår kväll ångrade mitt inköp något enormt. Varför då? kanske ni undrar. Jo, jag köpte en helrosa jävla skjorta! För det första så har jag redan ca tio skjortor hängandes i min garderob. För det andra så tycker jag inte direkt om rosa kläder. Och för det tredje så ville jag egentligen ha en gul/vitrandig eller helvit. Dessutom så känns skjortan jätte-ultra-pretto. Usch.

Idag har jag dock börjat fastna lite för skjortan (efter att ha provat den i en halvtimme tillsammans med diverse kjolar, shorts och skor, samtidigt som jag föreställt mig själv tio nyanser brunare). Men ändå så kan jag inte komma ifrån det faktum att jag egentligen ville ha en vit eller randig skjorta. Så kommer jag därifrån med en grisrosa!



1. Grisrosa skjorta - Ralph Lauren
2. Örhängena jag gjorde på aupairmötet

Vilse i skogen

Herregud. Man kan ju säga att Tyskan fick mig på andra tankar igår iallafall. Det började med att Tyskan skulle hämta upp mig 7.30 för att ta oss till aupairmötet. Inte helt oväntat kom hon dit klockan 7.45, en kvart för sent. Det gjorde mig inte så mycket eftersom det tar 20-25 minuter till Princeton så vi skulle bara bli 10 minuter sena. När hon hämtar upp mig så säger hon att vi ska hämta upp Jenny hemma hos henne i Skillman eftersom hon hade punka på ena däcket. Redan här fick jag dåliga vibbar om hur detta skulle gå och frågade om hon hittade dit. "I hope so", svarade hon. Jahapp, jag visste att det var kört. Resan till Jennie gick iallafall som följande: Tyskan hade ingen aning om hur vi skulle åka. Hon hade varit där 2 ggr förut, men åkt en annan väg samt i dagsljus. Jag ringde Jennie som inte fattade någonting utan trodde att vi åkte Millstone river road, trots att jag sa 1000 gånger att vi tog 206 från Hillsborough, den riktningen som Applebees är. Till slut la vi iallafall på varpå Jenny ringde upp en minut senare och sa: "Oh you are not going on Millstone?". Tyskan svor stup i kvarten och var lagom förbannad på Jenny (hon verkade absolut inte tycka att nåt av detta var hennes fel) och körde dessutom 25 mph på en 50-väg! Och dessutom vinglade hon lagom på vägen varje gång hon kollade åt sidan på en vägskylt. Bilarna bakom oss tutade och satte på helljusen och Tyskan svor "why are they doing that and why are they going in my ass", varpå jag lite stressat påpekade att hon körde 25 på en 50-väg och att hon borde öka farten. "But I am trying to find the way" var hennes svar. Strax därefter kom en polisbil i hög fart med blåljus. Tyskan frågade: "Oh it isn't to me, right?" varpå jag sa: "Actually, I don't know..it could be". Hon körde så sjukt sakta och vingligt och hade 10 bilar i arslet. Till råga på allt så stannade hon vid varje trafikljus NÄR DET VAR GRÖNT! För att kolla på skyltarna. Då fick jag nog, tvingade henne att stanna bilen och ringde Jenny. Jenny ville prata med Tyskan (så de kunde prata tyska med varandra) men jag vägrade ge ifrån mig luren. Då skulle vi aldrig komma fram. Jag röt till på skarpen och till slut fattade Jenny var vi var och kunde guida oss rätt. Det var bara att vända och åka tillbaka en bit. Vi hade bara missat en skylt.

Vi anlände till mötet vid 8.50 då hälften av vår grupp begav sig hemåt. Mina cupcakes delades ut till den resterande skalan och Tyskan fick även med sig några extra hem. De var mycket uppskattade! Mötet hölls i en smyckesaffär där vi skylle göra egna smycken. Jag orkade inte anstränga mig utan slängde ihop ett par örhängen på en minut. Fina blev de iallafall!

Efter detta blev det Panera Bread med några andra aupairer innan vi trötta begav oss hemåt och stupade i säng. Eller, inte jag då. Jag somnade nån gång vid 2-3 inatt. Precis som varje natt den senaste veckan. Sömnproblem är något av det värsta jag vet.


Nutellacupcakes - made by the desperate housewife herself! (me) :)

Changed mood

Jag skrev ett långt inlägg nyss om hur bra min dag har varit. Men mitt humör sänktes nyss rejält. Därför postar jag inte inlägget om min bra dag, den förstördes nyss. Nu ska jag iaf iväg på aupairmöte med cupcakesen och kladdkakan jag bakat till Carolins 20th birthday. Har inte ens någon lust längre.

Blame it upon a rush of blood to the head

Jag satt nyss och skrev ett långt inlägg som blev alldeles för personligt. Det handlade mest om hur jag saknar att tycka synd om mig själv. Inget gott hade kunnat komma ut av att jag publicerade det där inlägget. Ibland är mina tankar inte till för omvärlden. Absolut inte idag.

Idag har varit en jävla pissmåndag med spöregn och översvämningar. Jag har glassplitter i hela vänstra sidan av ansiktet, händerna, fötterna, hårbotten/nacken och handlederna. Detta är resultatet av ett glas som exploderade när jag tog ut det ur diskmaskinen. Glass all over the kitchen, glass in my skin and, apparantly, glass in my soul.

Istället lägger jag in texten till vad som kan vara världens bästa låt. A rush of blood to the head, Coldplay. En gång i tiden hade jag den på ständig repeat. Förjävla bra text, och förjävla bra musik. Lyssna på livespelningen från 2003, Chris Martin är genialisk.

He said I'm going to buy this place and burn it down
I'm going to put it six feet underground
He said I'm going to buy this place and watch it fall
Stand here beside me baby in the crumbling walls
Oh I'm going to buy this place and start a fire
Stand here until I fill all your heart's desires
Because I'm going to buy this place and see it burn
Do back the things it did to you in return

Ah, ah, ah
He said Oh I'm going to buy a gun and start a war
If you can tell me something worth fighting for
Oh and I'm going to buy this place, that's what I said
Blame it upon a rush of blood to the head to the head

And honey
All the movements you're starting to make
See me crumble and fall on my face
And I know the mistakes that I made
See it all disappear without a trace
And they call as they beckon you on
They said start as you mean to go on
Start as you mean to go on

He said I'm going to buy this place and see it go
Stand here beside my baby watch the orange glow
Some'll laugh and some just sit and cry
But you just sit down there and you wonder why
So I'm going to buy a gun and start a war
If you can tell me something worth fighting for
And I'm going to buy this place, that's what I said
Blame it upon a rush of blood to the head

And honey
All the movements you're starting to make
See me crumble and fall on my face
And I know the mistakes that I made
See it all disappear without a trace
And they call as they beckon you on
They said start as you mean to go on
As you mean to go on, as you mean to go on

So meet me by the bridge, meet me by the lane
When am I going to see that pretty face again
Meet me on the road, meet me where I said
Blame it all upon
A rush of blood to the head




Me and the states

Idag har jag och staterna 5 månaders jubileum. Tänka sig att 5 månader har gått sedan jag lämnade Sverige. Jag har redan besökt Jersey Shore (beachen på östkusten), Philadelphia, Washington två gånger, San Fransisco samt intagit Manhattan otaliga gånger. Under de här fem månaderna har redan fått två besök av syster och Alex, samt träffat Greta i NY, familjen söderroos i DC samt Helena i DC. Jag spenderar veckodagarna med att jobba, besöka Starbucks och sitta på cafe i Princeton, och helgerna med att äta på Applebees, gå på bio, åka till diverse mall samt ta tåget till Manhattan och strosa runt där. Jag har inte tagit tummen ur än och sett ett endaste sportevent, men har sett musikalen Memphis på Broadway med syster.

Jag känner att jag har otroligt mycket kvar att se och göra, och har en del planer nu framöver. I vår ska vi blandannat åka till Boston en helg, Niagarafallen en annan och hoppas även på att komma iväg på ett varmt drömresemål. Dessutom kommer Malin hit 5 Mars och mamma och pappa i slutet av April.  Jag längtar även tills våren kommer hit då vi kan strosa runt i Cental Park med en Ben&Jerrys eller Frappe i handen utan att frysa arslet av oss.

Nu ska tanten sova!
Godnatt Sverige, jag saknar er

Såhär såg jag ut en regnig söndag som denna. Shit vad skela knän
jag har! Ser ju typ ut som om Kissie har redigerat mina ben..

Helgen

Fredag: På dagen blev det gymmet och ännu ett Starbucks-besök med Tyskan. Tog en Skinny Cinnamon Dolce Latte, om någon är intresserad. På kvällen blev det Applebees med Tyskan. Mycket gott var det, och mycket roligt! Servitören verkade nämligen intresserad av Tyskan. Vid ett tillfälle såg jag att Tyskan hade spillt lite dipp på sin tröja. Självklart påpekade jag detta till henne med orden: "You have some dip on your boob". Tyskan kollar såklart ner på på sin tröja samtidigt som servitören kommer förbi och frågar: "Is everything ok?" (som dom frågar stup i kvarten). Eftersom Tyskan och jag sitter och kollar på hennes boob så kollar servitören vad vi kollar på, och det slutar med att han står och glor på hennes bröst! När vi ätit upp kom han fram och frågade om allt var bra och om vi ville ha något mer, men vi bad om notan. Sedan när jag gick på toa så kom han fram till Tyskan 2 ggr och frågade om allt var bra och om hon behövde något. Haha! Efter Applebees så drog vi vidare till en glassbar där vi mötte upp Jennie. Svingott var det.

Lördag: Vid halv ett styrde jag bilen mot Carins place. Jag stannade vid Canal road för en promenad i det fina vädret! När jag sätter mig i bilen igen så känner jag att jag är lite yr och mitt huvud dunkar. Jag tänker dock inte mer på det utan kör vidare mot Carin. Väl framme så lunchade vi på en Kinesisk restaurang och sedan hem till Carin. Hos Carin känner jag hur huvudvärken bara blir värre och värre och det känns som om jag ska somna. Efter knappt en timme så var jag tvungen att ge mig och begav mig hemåt. Väl i huset däckade jag i soffan och spenderade hela eftermiddagen/kvällen där framför tvn. Varje gång jag reste mig så kändes det som om jag skulle svimma och huvudet sprängas samtidigt som jag såg helt suddigt. Jag tvingade dock mig själv att vara vaken tills filmen The pregnancy pact började kl 9. Jag lyckades, men somnade sedan halvvägs in i filmen, nämligen vid 10.

Söndag: Vaknade upp kl 10 och mår till min stora glädje betydligt bättre. Tror att det som behövdes var lite sömn, eftersom jag har haft stora sömnproblem senaste veckan. Nu är Carin på väg hit. Vi ska ta en promenad, lunch och sedan en biofilm. Skön söndag.

Pappas dotter

Är jag min pappas dotter eller vad? Nyss hemkommen från Starbucks så ligger jag i min säng och lyssnar på opera. Just det, ni läste rätt, jag lyssnar på opera! Paul Potts stämma är det närmare bestämt som fyller mitt rum. Jag är förevigt skadad av alla dessa bilfärder med gubbmusik (Elvis och Scorpions tackar jag dock för) som han printat in i min och min systers hjärnor.

För att återkomma till Starbucks så har jag hunnit med två besök där idag. Båda med Tyskan. Cappuccino är den dryck jag för tillfället snöat in mig på. Jag har mina perioder då jag enbart dricker en dryck från Starbucks som jag varvar med hederligt svart kaffe. I somras var det Caramel Frappuccino, i höstas White chocolat Mocha, senhöst och innan jul Peppermint Mocha, efter jul "vanlig" Mocha och numera en hederlig klassisk Cappuccino. I söndags upptäckte jag Skinny Cinnamon Dolce Latte som var väldigt god och kan bli en hit efter min Cappuccino-period. Jag vill inte ens veta hur mycket pengar jag har spenderat på det stället. Jag kommer att sakna Starbucks så otroligt mycket hemma i Sverige. Bara att hoppas på att det sprider sig från Arlanda till andra ställen (när det nu öppnar på Arlanda).

Mitt stora samtalsämne idag var att jag saknar min mamma. Jag saknar att bråka med mamma, jag saknar att mobba mamma (tillsammans med syster och många gånger även pappa) jag saknar att ligga i soffan och tvinga mamma att killa mig under fötterna, IDAG SAKNAR JAG MIN MAMMA!

Tyskans stora ämne var p-piller och abort (hur vi nu kom in på det ämnet) och det roliga var att hon sa "erase the baby" hela tiden. Radera barnet liksom, haha!

Vädret idag var klarblå himmel och sol och dagens händelser var: Promenad, Starbucks, hämta barnen från bussen (på uppfarten dvs), spela basket med barnen, ta med dem till Tyskan på playdate, vila, Starbucks again! Intressant va!

Nu ska tanten sova!

Husmor Vick

Just nu så känner jag mig sådär oerhört nöjd med mig själv. Äckligt nöjd till och med. Det är nämligen så att idag så bakade jag tydligen den bästa blåbär/hallonpajen någonsin. Mellan klockan sju och åtta så var det bara Cole och jag som var hemma. Medan han kollade på the office så bestämde jag mig för att baka. Jag har varit sugen på svensk paj ända sedan jag kom hit i princip, och nu fick jag äntligen tummen ur och gjorde slag i saken. Jag knåpade snabbt ihop pajen på fem röda och sedan in med den i ugnen. 25 minuter senare så hade Cindy kommit hem och jag satt bänkad framför idol nere hos mig med nybakad paj och vaniljglass i handen. Och himmel vad god den var! Jag är så oerhört trött på alla Amerikanska halvfabrikat där man köper en färdig kakdeg som man tar ur förpackningen, kluttar ut på plåten och in i ugnen i 10 min.


Ett bra tag efter att idol slutat så hör jag en liten röst ropa i andra änden av the basement. "Viiictoooria, Viiiictoooriaaa!?". Jag hoppade ur soffan och sprang rakt in i en exalterad Tessa som undrade om det var jag som hade bakat den där "strudel" eller vad hon kallade den. Jag svarade att ja, jag har bakat the pie, och ja ni får äta den. "We just discovered it", sa hon glatt innan hon sprang upp och deklarerade att det var jag som hade bakat den och att de fick smaka. Fem minuter senare hör jag två röster som skriker på mig igen. När jag rundar hörnet så fullkomligen överrumplas jag av beröm av Cole och Tessa som hoppade omkring. " OH MY GOD! The best strudel ever!" (båda), "How could you make that?" (Tessa) och "How could you make it without me knowing it? I thought you were making potroast or something!" (Cole). Jag fick stora kramar av båda och lovade att jag skulle baka det igen. Så mycket liv för en så simpel sak som blåbärssmulpaj.

Jag känner mig nu oerhört nöjd med mig själv, och barnen verkar tro att jag är någon slags mästerkock, haha! Jag har bara en fråga: vad fan är det där strudel (eller vad de nu kallade den)? Försökte förgäves intyga dem att det var blueberrypie, men fick vika mig för strudeln. Inte värt att utmana ödet nu när jag blev så populär.

Nödvändigt! (nåja..)

Om jag inte bevövde spara pengar så skulle jag slänga mig över dessa saker på stört. Stövlar från Hunter är ett måste regniga dagar i New York. Solglasögon måste också inhandlas. Jag ska satsa på någon av pilotmodellerna från Ray-ban. I vår vill jag trippa runt på höga kilklackar eller i färgglada gladiatorsandaler. Men som sagt, shopping finns inte på kartan just nu. Dock är detta saker som jag verkligen är i behov av (iallafall stövlarna och solglasögonen) så när jag har råd, då jävlar!



Boring January

Jag har kommit till insikten att min blogg har blivit väldigt tråkig på sista tiden. Helt otroligt tråkig till och med. Det enda jag skriver om är i princip mat, hur min karma har svikit mig och små resumeer om vad jag har gjort. Och det mesta jag gör är att fika eller äta. Jag har dock en förklaring för mitt urusla bloggande och min personliga svacka. Jag hatar nämligen månaden januari. Hela roliga december är över (jul, nyår) allt är bara kallt och grått och värmen känns långt, lååångt borta. Det finns helt enkelt inget roligt att göra i januari. Inte februari heller för den delen. Dessutom är jag på sparlåga med min lön eftersom en varm resa är i tankarna. Så ni får stå ut med tråkiga blogginlägg för tillfället :)

Idag var dock ett undantag. Klarblå himmel, sol och 12 celcius!! Barnen var dessutom lediga från skolan så vi var ute och spelade basket tills klockan slog 1 och jag var off för dagen! En svettig promenad och ett besök på Rockin Joes var vad resten av dagen bjöd på.

Min shopping på senaste tiden har jag helt försummat i bloggen. Det här var iallafall det jag köpte medan Alex var här:

Ralph Lauren

Banana republic och BCBG

Dessutom köpte jag min beigea jacka (Zara), svarta cashmerehalsduk (Ann Taylor), svarta ballerina (Nine west), grå hoodie (A&F), svarta byxor (Mango) och blå/grå tröja (Banana republic). Lite annat smått och gott (som jag glömt, haha) hamnade också i påsarna.

Mat - weekend

Fredag: Lunch på Rockin Joes med Carin, middag på Applebees med Tyskan, film hos mig med Tyskan och Carin.

Lördag: Jobb på dagen, Starbucks med Carin, Tyskan och Jennie på kvällen.

Idag: Ska snart pallra mig iväg till Tiger's tale där en lunch med Carin är inplanerad. Efter det får vi se vad som sker. Bio kanske?

Lugn och seg helg, men det har varit välbehövligt! New York var en plan för dagen, men inte så kul att vara där i snöregnet. Dessutom måste man ju spara pengar.. till soooolen!

Good news

MALIN FLYGER HIT DEN 5 MARS!

Bad news

Idag har jag två stora nyheter att berätta. Det ena är riktigt feta bad news, och det andra är typ det bästa som kunde hända mig just nu. Därför tänker jag berätta de riktigt usla nyheterna nu, och skriver om det bra senare i eftermiddag!

Idag var det nämligen dags för mig och Tyskan att anmäla oss till en kurs. När vi träffades för att signa upp oss på den utvalda kursen var den dessvärre redan fullsatt. Vi letade vidare efter vårt andrahandsval, som också var fullsatt. Desperata sökte vi vidare på diverse mindre intressanta kurser, varav alla tänkbara var fullsatta. De som inte var fullsatta var i princip uuurtråkiga kurser som matematik och fysik. Det enda vi kunde göra var att sätta upp oss på väntlistan, men troligtvis kommer ingen plats öppnas för oss. Jag som trodde vi var ute i god tid! En sak är dock säker, jag sätter aldrig mer min fot på engelskan för efterblivna. Där går gränsen. I värsta fall får vi väl söka till något annat college, eller i allra, allra värsta fall får vi ta weekendkursen. Det här suger.

Min glada nyhet är så jävla bra dock, och väger med måtta upp för min urusla nyhet. Ni får vänta och se :)

College courses

Nu är det dags att bestämma sig för vilken kurs det blir i vår. Eftersom engelskan för efterblivna är utesluten i min värld, så måste vi hitta något annat. Tyskan och jag spenderade därför kvällen med att försöka bestämma oss för en kurs. Det är inte det lättaste, eftersom tiden måste passa, men vi kom ner till två alternativ. Eftersom HIS om Amerikas presidenter var full, så står det mellan Introduction to Psychology och History of gender and sexuality. Tyskan verkade mest inställd på psykologin, men jag tycker att den andra verkar intressant den med! Imorgon ska vi iallafall anmäla oss.


Nej nu ska tanten sova!

The girl who kicked the hornets´ nest

Förväntansfull småsprang jag till närmaste bookstore så fort jag droppat av Tessa i Princeton. Jag gick till fiction-hyllan och letade febrilt efter den tredje boken i millennium triologin. Men fann den inte. Både ettan och tvåan stod där uppradade, men trean fanns inte i sikte. Jag tog upp The girl with the dragon tattoo och frågade kassörskan om de hade den tredje boken i denna serie. Till min stora chock svarade hon att de hade ettan och tvåan, men att trean inte hade släppts än i USA. Helt förstörd gick jag ut ur butiken, satte mig på Chez Alices och sökte direkt på ämnet. Enligt den information som jag hittade så släpps den inte förrän i slutet av Maj! Hur är det möjligt? Jag läste även att vissa bokförsäljare köpte in boken från England och sålde den för dubbla priset! Är dock inte så sugen på att betala 45$ för en bok, om jag nu skulle hitta en av dessa bokaffärer.

För övrigt så köpte jag även en ny ansiktskräm för torr och känslig hud på Bluemercury. Krämen är från märket Kiehl's och ska enligt rykte vara väldigt bra. Dyr var den också!

Just ja, Sandra P, om du ser det här: Ikväll börjar American Idol! 8pm/Eastern time på Fox. 2 timmar lång special med Ellen Degeneres som ny domare. Missa inte!!

Boring

Fy fan vad mitt liv suger just nu. Precis när jag tror att jag har något kul på gång så funkar det självklart inte i slutändan. Min karma har svikit mig. Jag utgår.

First weekend of the new year

Fredag: Seg. Jag gjorde absolut ingenting. Jobbade på morgonen, däckade sedan och sov i tre timmar på förmiddagen innan jag pallrade mig upp för att ta en liten promenad. Och liten blev den. Efter en kvart började det nämligen snöa och jag vände direkt på klacken och kurade ihop mig i sängen igen. Halv tre hämtade jag Tessa och Lucas från bussen och gav dem snack. Klockan tre hämtade Cindy upp dem hemma och sedan var jag ledig. Klockan tre! Det negativa var dock att alla andra jobbar vid den tiden så jag la mig i sängen med de resterande chokladaskarna och läste Stieg Larsson. Klockan 8 fick jag ett sms av Carin som undrade om jag var sugen på Rockin Joes. Det var jag faktiskt, men hade sorgligt nog redan tagit på mig pyjamasen (åkte väl på nån gång runt 4) och lagt mig bekvämt till rätta i den vamna sängen. Avböjde inbjudan. Sedan somnade tanten.

Lördag: Movie and dinner. Jag, Carin, Tyskan, Jennie och Sofia samlades klockan 4.15 pm för att se filmen Precious. Filmen var enligt mig väldigt bra, men väldigt hemsk. Sevärd var den i vilket fall. Efter det korsade vi gatan för att dinera på Tigers tail. Restaurangen var tråkigt nog smockad och vi hade inte mage nog att vänta i 40 minuter på ett bord. Vi drog oss därför till närmsta pizzarestaurang där maten var minst sagt undermålig. Kvällen avslutades med bilprat och kaffe. Jag hann även uppleva två nära döden upplevelser innehållande bilkörning och Tyskan. Den första när hon upptäckte att vi skulle svänga vänster och bytte fil utan att titta i döda vinkeln. Två bilar tutade. Den andra när det var grönt och hon skulle svänga vänster, trots att det kom en bil i motsatt riktning som fick tvärbromsa. Tredje bilen som la sig på tutan. Tyskans kommentar var en stor suck och: "Ops..".

Söndag: Manhattan. Jag, Carin och Tyskan bestämde oss för att spendera dagen i NYC. Vädret var strålande vackerns, men iskallt! En snabb promenad upp på Brooklyn Bridge där vi lekte japaner följdes av en supergod lunch på UNO på Pier 17. Sedan tog vi Subway upp till SOHO där vi strosade runt i butiker. Notera att jag handlade i särklass minst saker. Två par trosor på Victorias secrets rea var det enda som åkte ner i påsen, trots att jag hittade hur mycket fint som helst. Jag är helt förälskad i Banana Republics vårkollektion! Mycket stolt över mig själv.

Här på pier 17 avsnöjts en god norsk lax!

Carin och Tyskan var nöjda med maten!

Utsikt från Brooklyn Bridge.

Glada på tåget mot NYC! Man tröttnar aldrig på den staden..

En svamp och en gigant..

Choklad och lakrits

Har nyss proppat i mig 5 lindtbollar, en anton bergh marsipan, halva gott&blandatpåsen (dvs allt som fanns kvar) samt resterande lakritspåsen. Innan bion börjat. I ren uttråkning. Låter som att jag har mycket att göra just nu.

Om en kvart bär det i allafall av till biografen. Precious ska vi se kvällen till ära. Efter den blir det middag någonstans. Hörde ryktas om Tigers tail. Kul att träffas igen eftersom det var ca 3 veckor sen sist!

Pics


Julafton i Central Park

Central Park

Kissnödig?

Rockefeller center

Hotell 1 i NY

Alex drar posen vid Madison square

Washington DC

Old Glory, DC

Utsikt från hotell 2 i NY

Glad på Lower manhattan

Glad på Brooklyn Bridge

View från Empire state building

LOVE NY and LOVE YOU

Reunion

Ikväll hade jag en liten reunion med Tyskan. Efter två inställda middagar så kände jag mig äntligen kapabel till att gå utanför dörren för att prata med en levande själ. Tyskan hämtade upp mig och vi tog sikte på gamla trygga Starbucks. Ytterst trevligt var det! Vi babblade på som bara den om våra resor och holidaycelebrations (hon åkte ju hem till Tyskland före jul). Vi hade en hel del att ta igen, det var ju trots allt hela tre veckor sedan vi träffades sist! Jag vet inte vem som skrattade mest (förmodligen Tyskan) och jag kände mig ungefär som mitt vanliga jag igen. Jag började inte ens gråta när vi pratade om våra familjer, vänner och pojkvänner/potentiella pojkvänner. Det anser jag vara ett stort framsteg för mig efter dessa två dagar. Tyskan skrattade gott när jag skrattande pratade om mina gråtattacker samt när jag kallade mig själv patetisk. Hon själv fick allt en skvätt tårar i ögonen när hon pratade om sin semester i Tyskland, så jag är kanske inte blödigast trots allt.

Förövrigt har jag spenderat min förmiddag med att göra absolut ingenting annat än att vara irriterad på städtanten. Jag hade alldeles för mycket träningsvärk för att pallra mig till gymmet, och det var för blåsigt för att jag skulle orka mig ut på en promenad. Sängen fick bli min vapenbroder och jag spenderade förmiddagen med att försöka sova. Just det, försöka sova. Det gick nämligen inte på grund av det eviga dammsugandet på övervåningen. Vid 2.15 försökte jag göra mig presentabel för att köra ungarna till Princeton. Det lyckades..bättre än igår iallafall. Dock inte så bra. Jag är nämligen otroligt torr i ansiktet efter två dagars bölande, utom på ett ställe! I pannan har tydligen ett gäng små finnar? pepplor? bulor? valt att bosätta sig. Mycket märkligt. Iallafall. Jag hämtade två glada barn från skolan och satte kurs mot Princeton. Lucas ska nämligen också börja gå på extralektionerna i Princeton. Det gjorde mig ingenting för det var två mycket exalterade barn där bak i bilen. Lucas var helt överlycklig över att de fick dricka ginger ale på vägen, samt äta fritos och kolla på film. Efter lektionen sa han att det var AWESOME! varpå han frågade Tessa hur hon kunde klaga så mycket på att hon behövde åka dit. Tessa kontrade med att det var så tråkigt att se Lucas gå hem med sina kompisar varje tisdag och onsdag när hon måste fortsätta gå i skola. Men nu är det alltså frid och fröjd för alla inblandade. Så även mig. Och jag då, vad gjorde jag under tiden? Gick till hederliga gamla Chez Alices såklart där jag drack te och läste The girl who played with fire. En mycket bra bok!

Nu väntar sängen och frågan är: Ska jag börja böla eller inte? Slänger in en 30/70 på den idag! Igår var det 100/0 så det är rätt bra odds på att jag lyckas hålla tårarna borta idag. But you never know.. Det är inte lätt när man har Engströms blödiga blod i kroppen ;)

Och anledningen till att jag började tjura när jag skulle sova igår var för att jag tänkte på att Alex hade legat där nyss, och jag tyckte mig kunna känna hans doft (hehe..patetisk). När jag vände mig om såg jag även slitztidningen och två öl som han lämnat kvar (som avskedsgåva(?). Då brast det ännu mer. När jag berättade detta för Tyskan (samtidigt som jag kryddade på historien genom att säga att jag låg och kramade om ölflaskan medan jag bölade) så skrattade hon så hon nästan ramlade av stolen. Kul att man kan roa någon med sitt elände.

-

Kan jag få glömma bort hur det känns igen, tack.

Sju svåra år

Det har blivit något allvarligt fel på mina tårkanaler. De ville liksom inte täppas igen. Jag har uppenbarligen blivit alldeles för blödig, det här måste jag göra något åt. Gårkvällen spenderade jag med maratongråtande. Tyskans "uppmuntrings-middag" på Applebees ställdes in när jag ansåg mig oacceptabel i sociala sammanhang. I looked like crap. När jag vaknade imorse trodde jag att jag hade blivit blind. Jag öppnade ögonen (trodde jag) och såg världen som genom ett nålsöga. Panikslagen sprang jag in på toan och stannade förskräckt upp framför spegeln. Jag hade förvandlats till en kines! Först kunde jag inte upptäcka riktigt vad som var fel. Hade ögonfransarna ramlat av? Efter en närmare titt kunde jag dock konstatera att mina typ fyra ögonfransar fortfarande satt där de skulle. Lättad över den upptäckten märkte jag till min fasa att mina ögonlock var tjocka som marshmallows. Ögonen var dessutom rosa och ögonlocken lila. Mycket smickrande.

Idag mår jag dock bättre, även om jag var på helspänn hela förmiddagen. Minsta lilla vink om någon där hemma och jag hade börjat störtböla. Något som även hände på skype med min mor. I ett försök att få tankarna på annat håll (eller inget håll egentligen) så stack jag till gymmet på förmiddagen. Och fy fan vad skönt det var att springa! Nu sitter jag i Princeton och väntar på Tessa med en kopp te och det känns som om inget har hänt, som om de två senaste veckorna aldrig varit. Märkligt.

Jul och nyår på Manhattan var iallafall grymt! Washington var inte helt fel det heller. Jag har nog aldrig upplevt två veckor som gått förbi så snabbt som dessa. Jag orkar inte skriva så mycket mer om veckorna än en lista, det skulle bli för långt annars.

I washington:
  • Såg vi vita huset
  • Beundrade vi alla storslagna memorials
  • Fotade vi Washington monument
  • Tröttnade vi på sightseeing och spenderade istället en massa tid i Georgetown
  • Shoppade vi i Georgetown
  • Åt vi bästa Amerikanska maten på Old Glory, utomhus på ett uppvärmt däck på övervåningen i 11 grader och sol!
  • Gick vi hur mycket som helst
  • Fikade vi med fam. Söderroos!
Favorit i Washington: Helt klart mysiga Georgetown med alla söta butiker, samt restaurangen Old Glory!
I New York:
  • Spenderade vi julafton, juldagen och nyår
  • Bodde vi på Waldorf Astoria och UN Millenium Plaza (36 våningen, med en fantastisk utsikt)
  • Åt vi korv och brända mandlar, tittade på skridskoåkarna samt vandrade runt i central park (med solsken och snö på backen!!)
  • Besökte vi MOMA
  • Tittade vi på granen, skridskobanan och snöflingorna på SAKSbyggnaden vid Rockefeller center
  • Shoppade vi i SOHO, längs 5th Avenue, Lexington Avenue, Macys och upper east side Madison Avenue
  • Åt vi en middag i Chinatown
  • Vandrade vi i Tribecka (Bleecker street bla) där det tydligen bor en massa bögar. Vi lyckades hamna bredvid hela två bögpar på en liten Italiensk restaurang.
  • Tog vi tunnelbanan till ett alldeles för crowded Century 21, för att sedan vandra längst ner på lower Manhattan där vi tittade på alla färjor och frihetsgudinnan, för att sedan fortsätta upp till wall street. Därifrån gick vi till lower East side där vi vandrade längs alla pirer för att slutligen nå Brooklyn bridge där vi fick en nice view av East side of manhattan.
  • Tog vi två promenader på upper East side där vi beundrade alla vackra bostäder samt alla dyra butiker
  • Hamnade vi i turistfällan vid Herald square och på Macys första dagen av the holiday sale, galet med folk!
  • Gick vi sjukt mycket!
  • Åkte vi upp i Empire state building och blickade ut över hela Manhattan med bihang
  • Beundrade vi Times square och Broadway
  • Stod vi bland miljontalet människor och räknade ner till det nya året, med fyrverkerierna i Central Park synbara på vår högra sida
  • Blev jag pank...
  • Osv..
Favorit i New York: Central park i underbart väder, och att vara där med Alex.

Det har gått ett dygn, och jag saknar dig redan!



RSS 2.0