Victoria Engström

Det är märkligt hur mycket jag sover nuförtiden. Igår kväll somnade jag innan 10.30pm (22.30) och imorse stod klockan på 8.20. Sov som en stock genom hela natten. Imose tränade tränade jag och sedan har jag latat mig hela dagen lång. Har blivit skype med Alex, mamma och Malin samt en massa serier. Mys! Vid fyra tänkte jag ta mig en kort nap som blev till en tvåtimmars sömn! Förra veckan sov jag knappt någonting och den här veckan är det det enda jag vill. Antingen tar jag igen all förlorad sömn eller så håller jag på att bli sjuk. Hoppas på det förstnämnda.

Malin and me, inte lika långt bort
från varandra

Kvällen artade sig dock, och strax efter sju tog jag bilen till en närliggande biograf. Där mötte jag upp Carin och vi hade bestämt oss för att se en ny film, Couples Retreat. Filmen hade en hel del välkända ansikten och Vince Vaughn spelade en av huvudrollerna. Premiären var igår, så det var en hel del folk på bion idag. Biograferna är enorma om man jämför med hemma i Sverige, och salongerna där filmen visas är inte sämre. Det roliga är att man får bestämma platser själva så om man är i god tid kan man sitta i princip var man vill. Couples retreat var faktiskt en rolig och ganska bra film även om det var en typisk komedi/Vince Vaughn-film. Jag skrattade en hel del och den är sevärd! Trevlig kväll som var ett bra avslut på min lugna lördag. Imorgon bär det av till Menlo Park (mall) där Cheesecake factory ligger. Har hört en massa bra om det stället så det måste testas. Det blir förmodligen lunch där och sedan självklart cheesecake!

Carin @ the cinema

God natt Sverige, eller ska jag säga God morgon?

Ja jävlar vad fort tiden går! Det är ju helt sjukt vad dagarna bara försvinner, är det redan helg liksom? Dagen har inte varit så inspirerande faktiskt. Har inte gjort ett endaste vettigt dyft. Eller jo förresten. Sprang på trappmaskinen här hemma i 25 minuter, pratade med Alex och syster på skype, "tog hand om" (övervakade medan jag läste en bok) Tessa och Sara (svenska kompisen) i två timmar samt tog mig en tvåtimmars tur till affären. Kom hem och åt tacos. Sen var helt plötsligt dagen slut. Meningen var att jag skulle följa med några tjejer ut på en "club" i New Brunswick ikväll, men jag har helt enkelt ingen lust! Känner mig jättetråkig och har undvikit x-antal sms/samtal/facebookinlägg om ämnet idag, men var till slut tvungen att ta tjuren vid hornen och säga att jag inte kände för det. Jaja, dom klarar sig alldeles utmärkt utan mig.

Just nu vill jag bara mysa framför någon riktigt bra film med Alex. Istället tröstar jag mig med Ben&Jerrys, Lindt choklad (i mängder), jordgubbar, te och en bra serie. All min glass smälte när strömmen försvann och jag som just hade köpt en ny smak! Dock hann jag äta lite av den och den var supergod. "Strawberry Banana FroYo" heter den. Köpte mig en ny smak idag dock, "Bananasplit". Har redan smält i mig halva kartongen och kan bara säga att den smakar underbart, såklart.

Usch vilket dåligt inlägg det blev men entourage väntar och sedan sängen. Sköööööön kväll!

Jag måste bara tillägga att jag blir så glad varje gång jag läser alla nya kommentarer, ni är guld värda! Grattis kusin Filip också, konstigt att tänka på att alla var där och firade honom utom jag. Hoppas att du hade en bra dag:). Just det: om du läser det här Helena, (vilket du säkert gör enligt Alex) så vill jag gärna ses om vi är i Washington samtidigt. Mig passar det bäst på lördagskvällen efter klockan 7, men du kan ju prata med Alex om när det passar dig!

PUSS OCH GODNATT ALLIHOPA

En ynka månad kvar. Trettien dagar. Klockan 12 pm, om exakt fyra söndagar, landar min syster på amerikansk mark. Om exakt en månad så står jag på Newarks flygplats och letar febrilt efter ett välkänt älskat ansikte. Ni kan inte förstå hur mycket jag längtar.

Oavsett hur mycket mer det finns att se och göra i USA än i Sverige så kan jag ändå inte komma ifrån att Sverige har en fördel gentemot USA. I Sverige finns alla jag älskar. I Sverige finns mamma, pappa, syster, Alex, Malin, Greta, mormor, morfar, farmor, kusiner, aunts & uncles, vänner, osv.  

Jag vill stanna i USA och jag kommer att stanna. Det finns så oändligt mycket mer här att göra än i Sverige. Tänk er själva att kunna åka in till New York varenda helg om man har lust. Eller bara ta en tripp till Princeton för att luncha. Tänk er att helt spontant kunna spendera en och annan helg i USAs huvudstad, Washington DC. Tänk er att varje dag ta en fika på Starbucks. Eller äta på the cheesecake factory. Tänk er att när som helst kunna se en NHL eller NBA-match i Madison Square garden. Det finns så mycket mer att göra här, och dessutom har jag inte ens gjort en bråkdel av det jag vill göra än. Därför kommer jag stanna. Jag trivs här.

Dock har jag nu börjat sakna de små sakerna i vardagen hemma. De små, men ack så värdefulla sakerna som gör liver uthärdligt, och till och med bra, hemma i lilla Eskilstuna. Det kan vara så enkla saker som att ta en fika hemma hos mormor och morfar, vakna upp bredvid sin pojkvän, ta en långpromenad för att titta in hemma hos farmor eller skvallra med sin bästa vän.

De små vardagliga sakerna är det jag saknar mest. Och självklart personerna jag gör dem tillsammans med. Men ändå kommer jag att stanna. Jag har mycket kvar att uppleva, och så mycket mer att hämta här för tillfället än jag har i Sverige. Och tänk, bara tänk hur mycket jag kommer att uppskatta de små sakerna jag saknar nu när jag kommer hem. Det är värt att vara här. Så jävla värt. Och trots att det ibland känns som det värsta, så är det en av de bästa sakerna jag gjort hittills i mitt liv.

Jag ville bara säga att jag älskar er alla där hemma, ni vet vilka ni är. Och det gör de ensammaste stunderna lite lättare att uthärda när jag tänker på att jag snart, mycket snart, får se tre mycket viktiga personer i mitt liv. Först Greta, som jag ska träffa den 26 Oktober, min syster om en månad, och Alex i December. Det ska bli så grymt att uppleva en liten del av Amerika tillsammans med människor som jag verkligen älskar.

Helt plötsligt befinner jag mig i ett totalt mörker. Bokstavligt talat alltså. Det är alltså inget depressionsmörker jag pratar om nu, utan jag har kastats tillbaka till stenåldern. Jag kom hem från gymmet idag och tog mig en lång skön dusch, och sen helt plötsligt så poff.. Lampan släcks. Först trodde jag att det bara var den lampan som tog slut men vid närmare inspektion så var i princip hela huset ur funktion. Vad gör man då? Ingen mat kunde jag laga, och tilläggas ska att jag var starving. Inte heller Internet fungerade. Helt handikappad är man utan ström. Fick i sista minuten ta mig en tur till Jens house (grannen, systern, name it) för att värma lite stew att mätta magen med innan jag begav mig iväg för att köra Tessa till Princeton. Det är ingen bra dag att bo i källaren kan jag säga. Kolsvart. Dessutom har det varit stormvindar här idag. Trafiklysena blåser nästan ner från sina ställningar. Kanske det som orsakat strömavbrottet? Anyway, nu är jag hos Tyskan för att låna Internet. Resten av familjen är hos deras nana där vi kanske måste sova i natt på grund av strömbrist. Det är några gubbar där och kollar på det nu, hoppas att de kan fixa det. Annars är det ganska mysigt att sova hos mormorn. Hennes hur är väldigt varmt, till skillnad från vårat hus där man sover med pyjamas, morgonrock och tre filtar. Och ändå fryser.

Den där franska mannen var på Starbucks idag igen. Känns som att vi är stammisar där. Vi har smått börjat utveckla en bekantskap som består av att säga hi how are you? Varenda gång vi stöter på varandra. Dvs i princip varenda dag. Idag bad jag honom även att hålla ett öga på min dator när jag sprang på toan. Känns som vi tagit vår relation ett steg längre.

Nu: Te och knäckebröd!

Idag har varit en riktigt vanlig, normal tisdag i mitt liv här i USA. Vädret var strålande! Lite kyligt, men varmt. Förmiddagen spenderades i kursen i engelska för efterblivna, eftermiddagen spenderades på Starbucks i Princeton. Mellan det hann jag med att äta på House of Cupcakes som har de godaste små cupcakesen! Bilden nedan är tagen den andra gången jag var i Princeton, 2009-09-11:


Dagens roligaste: Tyskan. Denna ökända Tyska nämns ju oftast i min blogg som en trafikfara utan dess like. Trots att hon inte ens kör särskilt fort så lyckas hon skrämma livet ur mig nästan varenda gång jag sätter mig i passagerarsätet. Idag är det dock inte hennes usla bilkörning jag har i åtanke. Dagens roligaste händelse utspelade sig på en bensinmack på väg hem från Princeton. Tyskan skulle fylla på lite bensin eftersom hon hade använt bilen en del i helgen. Sagt och gjort, vi svänger in på den vanliga bensinmacken där jag brukar tanka. Det börjar med att hon inte vet vilken sida tanklocket sitter på och därför virrar hon runt på macken. Jag påpekar snällt att locket är på vänster sida och hon kör fram till en av pumparna och stannar. Dock stannar hon för långt bak (ungefär så hon har pumpen vid sin sidoruta) och jag säger åt henne att hon måste köra framåt. Bredvid bilen står även två mexikanare och vevar med armarna: “framåt, framåt”. För er som inte vet det än så tankar man inte bilen själv här i New Jersey, utan en mackkille gör det åt en. Mexikanarna jobbar alltså där och väntar på att hon ska köra fram så att de kan börja tanka. Tyskan försöker köra, men rullar bara bakåt! Hon hade tydligen stängt av motorn och försökte köra ändå. Tyskan fattar ingenting och får panik men jag säger åt henne att hon måste starta bilen innan hon kan köra. Hon vrider om nyckeln, men inget händer. Vi fortsätter rulla bakåt och Tyskan är helt panikslagen. Jag märker då att hon har neutralt läge i av någon anledning och påpekar att hon måste lägga i Park för att kunna starta bilen. Tyskan fattar ingenting och försöker med allt medans det står två mexikanare och garvar utanför. Till slut fattar hon felet och kan starta bilen samt köra fram. När hon ska öppna bilrutan trycker hon på alla knappar utan den rätta (dessutom ner istället för upp) och när rutan inte öppnas öppnar hon dörren nästan i ansiktet på en mexakanare som lutar sig fram. Till slut visar jag henne hur man ska öppna rutan. Nu till nästa problem. Mexikanarna undrar om hon kan öppna tanklocket och hon fattar absolut ingenting. Till slut får de öppna dörren och trycka på knappen som man öppnar med. Jag satt under hela den här tiden (det var ett bra tag!) och höll mig så gott det gick från skratt! Haha mexikanerna måste ha fått sig dagens samtalsämne i personalrummet. Hoppas att de hade en övervakningskamera!

Dagens tankeställning: När jag skriver det här sitter jag på Starbucks och dricker kaffe. Helt själv sitter jag här. Det stör mig inte ens att jag är ensam. Det är faktiskt ganska skönt att sitta helt själv och bara vara ett tag. När jag sedan ser mig omkring i rummet inser jag en sak. Det är långt ifrån jag som fikar ensam. Jag skulle tro att ca 2/3 av alla som är här inne sitter själva. Antingen läser de, använder sina laptops eller bara sitter där. Befinner man sig istället på ett fik i Sverige skulle det vara helt tvärtom, och på ett fik i Eskilstuna (låt oss säga Waynes) så skulle antalet “ensamma fikare” vara nästan obefintliga. Skulle det sitta en ensam själ på Waynes så skulle majoriteten i rummet tänka något i stil med: “Vad är det där för mupp?“ Ärligt talat så skulle nog även jag känt mig ganska obekväm förut om jag satt själv och fikade på Waynes hemma i Eskilstuna. Men jag tror faktiskt att det skulle kännas annorlunda nu. Jag skulle utan problem kunna sätta mig själv på Waynes, eller någon annanstans för den delen, läsa en bra bok, dricka en kopp kaffe och bara ta en paus i tillvaron. Helt själv. Jag antar att mina värderingar och tankar har, och kommer att, förändras en hel del här borta i Staterna.

Ni vet den där mannen som sa att jag hade en fin sak i håret. Han kom nyss in på Starbucks och satte sig bredvid mig med sin laptop. Han hälsade och så skulle han sätta i kontakten till laptopen i väggen. Jag hade tagit av mig min ena stövel eftersom min fot somnat och nu satte jag på mig den igen eftersom den låg i hans väg. Då sa han: “Oh you don‘t need to put on your shoes for me“ och sen sa han: “Really nice shoes byt he way”. Haha känns som att han gillar min stil;)

Tjohopp nu slänger jag in lite pictures från New York igår:





Mycket av mig, som ni vill ha det:) Enjoy!

Nu fungerar tydligen internet igen. Lägligt så att jag kan berätta om min helg för alla er nyfikna själar!

Igår (lördag) började som en riktigt seg slappardag. Jag somnade halv tio i fredags kväll och sov ut ända tills jag började jobba klockan 7 på lördag morgon. Då hade jag ändå sovit en timma mellan klockan sex och sju på fredag kväll. Efter att ha jobbat två timmar på lördag morgon så åkte familjen iväg på alla matcher. Sliten som jag var (det regnade ute ska även nämnas) så stannade jag kvar själv i huset. Eftersom inte internet fungerade så kurade jag ihop mig i soffan och läste en bok, sov i en och en halv timme, och sen tvingade jag mig iväg på en promenad. Vid halv tre kände jag att jag behövde komma ut ur huset om jag inte skulle sluta som en zombie och jag begav mig hem till Carins hus. Vädret hade nu förändrats till soligt och outhärdligt fuktigt och varmt. Vi bestämde oss raskt för att bege oss till Target, mitt första besök där! Target är, för er som inte vet, en väldigt billig affär siom har i princip allt och inget. Ungefär som Ica maxi, fast i amerikansk tappning (= allt är överdrivet). Jag fick med mig två påsar Lindt choklad, en ansiktskräm, tuggummi, samt en extremt god jordnötsgodissak! Target=gillar! Därefter åkte vi till Chip-nånting, som är en mexikansk matkedja med grymt goda burritos. Kvällen spenderades sedan i hennes hus med att spela kortspel med hennes ena värdbarn eftersom hon egentligen jobbade. Vid tio åkte vi till hennes värdbarns bandcontest! Det är alltså skolband som tävlar mot varandra. Det var grymt roligt att se och det kändes som man var med i någon amerikansk film när man satt där på läktaren. Vid tjugo i tolv körde jag hem i bäcksvart mörker samt grotesk dimma. Jag såg kanske max två meter framför bilen. Hemfärden tar normalt knappt 25 minuter, men igår tog det hela 40! En del vägar är grymt dåliga och dessutom finns det så mycket rådjur. Nästan varje dag ser man ett rådjur ligga bredvid vägkanten. Bäst att ta det säkra före det osäkra!


Idag begav jag, Carin, Tyskan och en annan tyska (Jenny) oss till New York. I New York shoppade vi samt strosade runt i central park för första gången. Det var mysigt! Vädret var på topp och jag var på bra humör. Jag tycker att det är så coolt att man kan gå omkring i en sådan miljö mitt på manhattan med alla skyskrapor bara några träd iväg. Jag skulle gärna gått längre i parken, men tyskorna var trötta och otåliga och ville åka hem snart. Det är så jobbigt att shoppa med tyskorna eftersom de vill gå i helt andra affärer än vad jag vill. Dessutom stressar de alltid. Jag hatar att stressa! De frågar alltid någon var allt är också, även om vi kan vägen. Ibland är det bara pinsamt. Inga bilder tog jag eftersom batterierna tog slut precis när jag skulle åka imorse. Dock ska jag lägga ut några senare som de andra tjejerna ska skicka. Håll utkik:) Några fynd gjorde jag idag igen. Med mig hem fick jag ett rosett-linne, en pälsväst och en mörkblå jeans/spets väst från Forever 21, en svart tröja från Zara, bodysplash från Victorias secret samt lila/vinröda och svarta tights från Ann Taylor LOFT. Är ganska nöjd med shoppingen och nöjd med dagen! Som förövrigt avslutades i en Ben & Jerry icecream-bar. Provade två nya smaker. Chocolat Therapy = chokladglass med chokladkakor och chokladpudding (hör du syster) och Oatmeal cookie chunk = sweet cream cinnamon icecream med "chunks of oatmeal cookies and fudge". Det ni.


Den enda tråkiga saken idag var att jag tappade en parfymflaska i badrummet imorse. Jag älskar den parfymen som jag fick av Alex i somras. Flaskan gick i tusen bitar, och nu stinker mitt badrum vädligt gott. Tusen små glasbitar har jag i fingrarna också. Åh vad ledsen jag blev!

Här är svar på lite frågor som jag fått i bloggen:

Annelie: Ja jag äter av glassen, men sparar inte kartongerna! På den senaste bilden hade jag ätit upp den ena Ben&Jerrys, och i den andra kartongen (som syns på bilden) så var det ca två matskedar kvar. Den är förövrigt slut nu. De stora kartongerna äter jag knappt av, bara om jag inte har någon annan glass. Dock har jag mycket kvar av Starbucksglassen:)
Bella: Filmen är en typisk barnfilm, men bra! (och i 3D!)
Natta & Johanna: Ben&Jerrys kostar 3:99 dollar/halvliter (ca 27 kronor) i vår lokala mattaffär. Dock fick jag reda på att i affären där Carin handlar kostar den 2:99 dollar/halvliter. Det är lite olika:). De små burkarna som är som en "portion" glass kostar 99 cent (7 kronor).
Alla som säger att jag borde köra och inte tyskan: Ja, jag försöker undvika att åka med henne, men ibland måste jag. På tisdagar är det hennes bil vi åker i till lektionerna och då måste hon köra. Om vi ska åka någonstans så måste vi ju betala bensin själva (utom när vi åker till lektionerna) och då vill ju inte jag köra hela tiden, eftersom jag då får betala all bensin:)

Jag vill också tacka för alla kommentarer som jag får. Annelie och mamma är flitiga på att kommentera, men även Åsa, Helena, kusiner, syster, mormor och morfar, Greta och Malin kommenterar ofta. Även om jag inte svarar på alla så blir jag jätteglad varje gång jag läser dem. Jag blir också glad av att höra att till och med farmor, mormor och morfar hittar hit. Hörde att morfar brukar sitta för sig själv och skratta åt mina inlägg, haha!

Jag vill bara avsluta med att berätta att häromdagen när hela familjen satt hemma i Eskilstuna i soffan (alla utom jag då) så sa mamma följande mening: "det finns bara en bra i den här familjen, och hon är inte i Sverige". Känns så skönt att höra att allt är som vanligt hemma.

Internet samt tvanslutningen har slutat funka i vårt hus, så att alla vet! Nu sitter jag hos Carin och skriver. Ikväll blir det kanske bio med Tyskan och imorgon hoppas jag på New York. Hoppas att internet funkar imorgon, jobbigt att inte kunna prata med folk.

PUSS

Gud i himmelen vad duktig jag är. Helt ärligt alltså. Jag är inte ens ironisk eller så. Ni som känner mig kanske tror att det är en myt att jag åker till gymet tre dagar i veckan. Men det är det inte. Nu kanske ni säger att, ja jag kanske åker till gymet, men tränar jag verkligen? Ja det gör jag faktiskt! Och jag känner redan att jag har fått bättre kondition. Faktiskt. Jag är riktigt stolt över att jag (än så länge) fortfarande pallrar mig dit. Grejen är, hör och häpna, att jag faktiskt tycker att det är ganska roligt. Och det är riktigt skönt att springa på löpandet. Jag tycker faktiskt att jag har varit så duktig så jag inte ens behöver ha dåligt samvete över att just nu sitta på Starbucks och proppa i mig Lindt choklad. Jag behöver inte ens ha dåligt samvete över den stora påsen som just nu ligger mellan mina fötter. Vänta lite nu..

Fattar ni nu var jag ville komma med det här inlägget ? Jag behöver inte ha dåligt samvete över att nyss ha spontanköpt en splitterny väska. På mitt visakort dessutom. Nej, för det är jag faktiskt värd. Än så länge. Det blev förövrigt en budgetkaffe idag igen.

Usch nu har jag dåligt samvete. Men hörrni, ni kan väl ändå säga om det var en hiss eller diss?  Åh nu blev jag glad förresten för det var en man på Starbucks (bredvid mig) som precis sa: It is very cute by the way, the thing you have in your hair. Haha helt uppriktig lät han. Tror att han var fransman, han åt ostbricka och drack svart kaffe på Starbucks liksom. Han kan ju omöjligt vara amerikan.

Me with the thing in my hair. På Starbucks toalett by the way.

PS! LÄS DET HÄR:
Lite osammanhängande inlägg men jag måste bara nämna en grej som jag såg idag. När jag springer på löpandet lyssnar jag på musik samt slötittar lite på tvn. Idag var det nyheterna och av en händelse råkade jag vara rätt uppmärksam på vad de sa. Det var ett slags reportage om att president Obama ville att eleverna skulle ha längre skoldagar, gå i skolan på helgerna samt ha kortare lov. Det skulle tydligen bli enklare för föräldrarna då. De påstod att amerikanska elever går i skolan i snitt 35 timmar i veckan medan Europeiska elever går i skolan betydligt mer. Sedan jämförde de den amerikanska siffran med, håll i er nu, svenska skolor ! Tydligen så går svenska barn i skolan hela 60 timmar i veckan. Vem fan går i skolan 60 timmar i veckan i Sverige undrar jag då? Är det någon ny lag? Är det något som jag har missat sedan jag åkte till USA? Vad jag kommer ihåg så spenderade inte jag 60 timmar i veckan i skolan. Har jag helt förträngt min skolgång, skolkade jag extremt mycket, gick jag i en skola för efterblivna, eller är det något som är lurt med detta? Nu förstår jag varför amerikaner vet så lite om omvärlden. Inte ens självaste presidenten har ju koll.

Är mycket, mycket trött just nu!
Men idag har varit en bra dag. Vädret har varit strålande. Sol, men ganska kyligt. Man kan säga att det har varit den första höstdagen idag. Imorse var det iskallt ute men på eftermiddagen blev det skönare. Det har varit en grymt fullspäckad dag idag. Jag har varit på språng hela dagen och dessutom vaknade jag klockan 4 am imorse och kunde inte somna om. Därav min trötthet. Idag har jag alltså varit i Princeton tre (!) gånger.

Första gången jag åkte till Princeton var det för att närvara på min class. Den är fortfarande i nivå med engelska för utvecklingsstörda. Vid elva var det dags för en guidad tur runt campus. Jag bara älskar Princeton University! Guiden var en graduate-student från universitetet. Hon visade oss alla byggnader och berättade historierna bakom dem samt roliga anekdoter. Jag hann dock inte ta så mycket bilder eftersom jag hade fullt upp med att lyssna på guiden. Det var mycket intressant. På lördag kanske vi ska in till Princeton för att på egen hand ta oss en titt på byggnaderna och omgivningen. Man har ju inte riktigt tagit sig tid till att se något annat än palmer square i Princeton (centrum). Så på lördag kanske ni får se lite mer bilder samt höra berättelser om universitetet. Efter guidningen var det menat att vi aupair skulle äta lunch, men det hanns inte med så vi får ta det på torsdag.

Nassau Hall, Princeton Universitys original building.

Andra gången åkte jag in för att skjutsa Tessa till hennes extrahjälp. Där strosade jag runt i lite affärer i en timme. Tog min en sväng in på Nine West och jag måste säga att det är en av mina favoritaffärer hittills. De har grymt snygga skor, stövlar och även väskor. Funderar starkt på att köpa en väska därifrån för en avsevärt billigare peng än en designerväska. Var läskigt nära att köpa lite saker från Ann Taylors rea, men hindrade mig själv i sista sekund. Istället unnade jag mig en tripp in på Lindt’s chokladbutik och köpte med mig lite olika sorter. De sorter jag provade var bla: Jordnötssmör, mint, dark, 60%, white chocolat och stratciella. Kan dra en recension av chokladen imorgon. Sedan drog jag mig såklart till Starbucks för att skriva dettaJ samt ta en kaffe. Jag drog budgetversionen (vanlig kaffe) pga mitt infall att köpa Lindt’s choklad och därför sparar jag white chocolat mockan till imorgon. Och nej Alex, jag dricker den inte alls varje dag:)

Starbucks coffee and Lindt chocolat.

Vid halv åtta bar det iväg igen. Denna gånger var det dags för vårt första aupairmöte som hölls på en restaurang i Princeton shoppingcenter. Vi fick förrätt och soft drinks och träffade alla andra aupairer. Tror att vi var ca 25-30 stycken. Det fanns en hel del roliga människor faktiskt! Två tjejer var speciellt sköna, Ali och Ceci(namn?). Vi ska ev. träffas på fredag för lite bus.. Det var faktiskt riktigt roligt. Närmare halv elva bar det av hemåt med ännu en skräcktur med tyskan i becksvart mörker. Trodde seriöst att jag skulle dö när hon var i en fil som bara gick åt höger och hon upptäcker det två meter innan den svänger. Då byter hon fil utan att titta och en bil var precis bredvid! Som tur var väjde bilen några centimeter och tyskan tvärnitade. Usch, jag vill aldrig mer åka med henne! Haha. Invigde mina nya svarta hiiigh heels. Aouch!

Högst upp från vänster: Tyskan, Inez.
Längst ner från vänster: namn?, Ali, Ceci(?), jag.


En grymt bra dag idag alltså!

Idag har jag haft min första riktiga hemlängtan. Har verkligen varit frustrerad idag. En av de jobbigaste sakerna med att vara aupair borta i USA är att man ofta inte kan prata med någon när man saknar någon eller mår dåligt på något sätt. Dels så är tidsskillnaden hem hela 6 timmar och dels så är det superdyrt att ringa. Skype är jättebra, men då måste ju båda vara inne på datorn samtidigt. Man kan inte bara ringa någon när man känner för det. Idag hände då detta mig. Jag fick sån lust att prata med mamma, syster, Malin, Alex eller någon annan där hemma. Men ingen var ju inne på dagen. Jag kände bara för att gråta hela dagen och inte blev det bättre av att barnen var lediga och hemma från skolan. Jag kände bara att jag kommer att dö om jag inte kommer iväg från huset ett tag!

Cindy kom hem klockan ett för att byta av mig och jag drog till gymet. Egentligen behövde Cindy bilen, men igår hade hon sagt att jag fick ha den idag på eftermiddagen. Något som hon nu glömt bort. Hon märkte att jag blev lite sur över att hon nu behövde den så hon fixade så jag kunde ta den till gymet. På eftermiddagen pratade jag till slut med Cindy om detta och varför jag var lite ur balans. Jag bad om ursäkt för att jag var lite grinig idag och hon sa att hon märkte att det var något fel och undrade vad det var. När jag sa att jag hade tankarna på annan håll idag och hon fattade att jag hade hemlängtan så sa hon: "Finally!" Hon hade gått och väntat på att jag skulle få det eftersom jag har varit så glad hittills och att det var konstigt om jag inte skulle längta hem. Hon sa att det var skönt att jag äntligen har lite hemlängtan, att det var en bra sak. Jag började till och med gråta för att det var så skönt att prata om det. Hon var jättesnäll och pratade om att min syster och pojkvän snart skulle komma och hur roligt det skulle bli, och att jag kunde ta ledigt en dag när Greta kommer hit osv. Hon uppmuntrade mig med att säga att de var jättenöjda med hur jag skötte saker och hur jag var med barnen och det var skönt att höra. Hon förklarade att de verkligen ville att jag skulle må bra och hon tackade för att jag berättade för henne när det var något fel. Istället för att det ska vara spänt mellan oss. Hon försökte verkligen få mig att må bättre.

Resten av eftermiddagen höll hon barnen borta från mig så att jag fick lite andrum. Jag pratde med Alex efter vårt samtal och sedan dess har jag mått bra igen.

Nu sitter jag och tittar på Playa del sol med en kopp rabarberte och en knäckebrödsmacka. Det smakar Sverige.

Usch vi glömmer vad jag sa om att spara pengar va?

Idag har varit en great dag, och ni förstår väl av texten ovanför vad jag har sysslat med? Just det, shoppat! Klockan nio skulle vi bli upphämtade av Carin hos mig. Lite smått försenad (5 min) springer jag ut ur huset till Carins bil. På väg ut får jag ett sms av Tyskan där hon undrar om vi kan hämta upp henne i hennes hus istället eftersom den andra tyskan som skulle med inte hade kommit än. Sagt och gjort, vi hoppade in i Carins volvo och gasade två hus bort för att hämta upp Tyskan. Den andra tyskan hade fortfarande inte kommit. Fyrtio minuter senare hade vi fortfarande inte sett skymten av henne. Där satt vi i volvon i spöregnet och väntade. För vänta var det enda vi kunde göra åt saken. Den andra tyskan har nämlegen inte fått en mobiltelefon av sin värdfamilj och därför kunde vi inte nå henne. När vi ringde hennes hus sa de att hon åkt för längesen. Vi (jag) drog snabbt den smarta slutsatsen att hon förmodligen var lost. Femtio minuter var dock länge nog att vänta ansåg vi och körde därför vidare mot Jersey Gardens, en tyska fattigare.

Väl på väg kändes det nästan som vi var i Sverige igen. Spöregn, volvo och påväg mot IKEA. Vi startade som sagt med att inhandla diverse svenska saker på IKEA samt äta en sedevanlig lunch där. Efter det tog vi bilen mot Jersey Gardens (två minuter bort) som är New Jerseys största mall. Vi kämpade oss igenom en ansenlig del av mallen innan klockan plötsligt var halv sju och dags att åka hem! Vi hann knappt se hälften av alla affärer. Mellan affärerna hann vi även med ett besök på Starbucks (white chocolat mocha, ofcourse) samt att träffa på Anna Söderroos (Gretas syster) på Forever 21! Lite oväntat men kul.

Vi avrundade dagen många (då menar jag MÅNGA) kronor fattigare med att äta en äkta svensk prinsesstårta på parkeringen. En bit av himmelen kan jag säga! Idag blir det nog inte att skriva ner allt jag köpt i min ekonomibok. Jag ritar bara ett stort svart hål på papperet som får representera min plånbok. Kan ju till mitt försvar säga att betalningen av Washington DC/Philadelphia resan som jag ska på i oktober är en stor bov i dramat (120$)! Nästa vecka börjar vi på ny kula!





1: Jag utanför IKEA, 2: Carin och tyskan utanför Jersey Gardens, 3: Jag var på shoppinghumör
4: Prinsesstårta!
5: Inhandlat på IKEA
6: Smycken
7: Morgonrock från Victoria's secret
8: RUN DMC t-shirt från Forever 21
9: Smycken från Forever 21
10: Fantastiska skor från Nine West
11: Fantastiska skor från Nine West

Igår var jag så himla trött. På dagen hände det inget speciellt. Jag skulle ha åkt in till Princeton, men jag orkade inte så jag tog en sväng till gymet istället. Vid klockan ett somnade jag i soffan och vaknade tjugo över två så jag fick springa ner för att hämta barnen från bussen. Väl hemma i huset gav jag dem snacks och sen så klistrade vi på en massa glitter och "juveler" på ett par flipflops. Halv fyra åkte jag Tessa och Lucas iväg till deras kusins birthdayparty som hölls på biografen. Det bjöds på pizza, cupcakes och ett himla liv! Det var säkert 30 barn i åldrarna fem till tio. Jag var bara där för att observera, men Tyskan hade det inte lätt! Vi såg"cloudy with a chance of meatballs" i 3D. När vi kom hem orkade jag inte göra ett dyft utan lagade svenska pannkakor, åt en halv Ben & Jerrys samt kollade på Top Model.

Klockan är nu halv åtta här borta i New Jersey och vad gör jag uppe så tidigt på en lördag kanske ni undrar? Jo det är nämligen så att Cindy är borta på ett tidigt möte (något med välgörenhet för en kompis som dog) och jag ska snart väcka Lucas som ska på iväg på match.

Men först ska jag äta min frukost som oftast består av: yoghurt, 2 sorters musli, bananer, jordgubbar (alt. vindruvor, äppelbitar, ananas, melon, kiwi etc.) och mandelflarn blandat i en skål! Samt lite frukt på sidan om. Vanligtvis äter jag även bröd med salami och en kopp twinings te också, men idag byter jag nog ut mackan mot en hemmalagad svensk pannkaka!

Idag har det alltså gått en månad sen jag kom till USA. Imorgon har jag varit fyra veckor i familjen. Därför tänkta jag berätta lite om den här månaden som har gått. Vad jag har gjort och sett, hur jag har mått och hur jag trivs i staterna hittills. Jag ska även berätta lite om mitt schema och hur en vanlig dag ser ut. Varning för uppsatsliknande text och långt inlägg. Jag tänkte börja berätta lite mer ingående om första dagen i New York eftersom jag inte gjort det tidigare.

Måndagen den 24 Augusti klockan 06:40 svensk tid flög jag från Arlanda till New York. Med mig på flygplatsen hade jag mamma, pappa och syster. Meningen var också att Alex skulle följa med dit, men det blev för jobbigt. Jag kan helt ärligt säga att jag grät konstant från klockan 21:00 söndag kväll (när jag sa hej då till Malin) till klockan 06:00 på måndag morgon. Hela måndagen kändes det som om jag skulle börja gråta igen stup i kvarten. På planet hamnade jag som tur var bredvid flera andra snälla och förvirrade aupairer, precis som jag själv. Flygresan blev ändå lång och nästan olidlig (den var även en timme försenad) och jag var nära en gråtattack hela tiden. Vi mellanlandade efter uthärdliga två timmar i Frankfurt som har en enorm flygplats. Där väntade ytterligare 8 timmar i planet. Betydligt värre. Väl framme i New York bildade vi aupairer en enad tropp vid bagagen så att ingen skulle virra bort sig. Såklart så var mitt bagage försvunnet! Det var bara att gå och försöka reda ut det, och det tog nästan en timme. Vi anlände till aupairskolan ganska sent och det var outhärdligt varmt och fuktigt. Rummen vi sov i hade ingen aircondition (bara en rutten fläkt) och maten vi fick var usel. Jag levde på existensminimum i matväg de dagarna vi var där. Jag hade jätteont i magen den första kvällen på grund av flygplansmaten och att jag knappt åt något när jag kom till aupairskolan. Dessutom saknade jag redan alla där hemma. Sandra och Anna anlände ganska sent den kvällen så jag hann bara träffa dem någon minut innan jag däckade i sängen av utmattning. Det här var helt klart en av de två värsta dagarna i mitt liv hittills.

Redan nästa dag mådde jag dock betydligt bättre (trots min svält). Jag träffade Anna och Sandra samt en hel del andra svenska aupairer. I mitt rum var det dessutom bara svenskar och alla var jättetrevliga. Resten av vistelsen på aupairskolan kan beskrivas som helt ok. Maten var sämst, vädret var varmt, i min klass var det nästan bara tyskar och ingen svensk, dagarna var långa, men vi hade ganska kul ändå!

På torsdagen blev det en tripp med alla aupairen till New York. Jag, Sandra P, Isabell och Camilla (två andra svenska aupairen) höll ihop. Jag hade grymt kul med Sandra.

På Fredagen var det dags för resan till familjen. En nervös men förväntansfull Vickan sa hej då till Anna och Sandra och begav sig (som enda svenska) till New Jersey. Det var skönt att äntligen få träffa familjen och jag längtade efter lite riktig mat! Väl på plats möttes jag av min hostmum, Tessa, Lucas och Cole. Jag var jättenervös. Tänk om barnen skulle hata mig? De var dock jättegulliga och sprang fram och kramade mig. De hade en stor blombukett och de hade gjort en välkomstskylt. Hela vägen hem i bilen ställde de tusen frågor men det var bara kul. När vi kom fram fick jag lunch och en guidad tur av huset och “trädgården” som är enorm. Tessa kom även ner och hjälpte mig att packa upp samt prata lite. Alla älskade presenterna jag hade med mig!

Hur trivs jag då i familjen?
Jo hittills trivs jag jättebra. Jag vet att barnen gillar mig, det säger dom hela tiden och även föräldrarna säger det. Det är en jättetrevlig familj och det känns verkligen som om vi förstår varandra. De påpekar hela tiden att jag är duktig på engelska och social. De ger ofta komplimanger som: “Oh you are arorable!” eller: “That skirt is fantastic”. Det är så kul att höra! De säger även att de trivs med mig och tycker att jag sköter allting jättebra, och det är skönt att höra! De har en väldigt stor släkt (större än min!) och alla är verkligen supertrevliga. Deras nana och papa bor i huset bredvid och nana lagar grym mat! Två hus bort bor min hostmums syster och hennes familj. Där är Tyskan aupair så därför ses vi ganska mycket. Det är också en underbar familj och deras 4-åriga dotter älskar tydligen mig! Igår frågade hon sin mamma om inte jag kunde komma över på en playdate med henne, haha! Jag trivs verkligen bra i familjen och är glad att jag har en familj som uppmuntrar mig att träffa nya människor, se nya platser och att göra saker under min vistelse i USA.

Så vad gör jag då om dagarna?

Min arbetsdag ser ut såhär:
06:45: Jag går upp och hjälper pappan med frukosten samt fixar snacks till barnen. Jag slänger även i lite tvätt i tvättmaskinen. Medan pappan tar Tessa och Lucas till bussen så fixar jag frukost åt Cole. Sedan städar jag undan i köket och bäddar barnens sängar. Vid halv nio ungefär är jag klar. Då är jag ledig till halv tre. Halv tre hämtar jag Tessa och Lucas från bussen. Vi går till huset, de gör sina läxor och jag ger dem snacks. Sedan leker jag lite med dem tills någon av föräldrarna kommer hem (ungefär vid halv fem-fem). Ibland är jag helt ledig från den tiden, och ibland har jag fritid i ca en timme innan jag jobbar igen, Det beror på om föräldrarna jobbar, om något barn har träning osv. Om jag jobbar på kvällen brukar vi oftast se en film, läsa eller något sådant. Jag jobbar i så fall oftast till någon gång mellan klockan 7 och halv nio. På tisdagar och onsdagar hämtar jag istället Tessa från skolan kl 2.20 pm och kör henne till Princeton för hennes extrahjälp med skolan. Där får jag göra vad jag vill till klockan fem när jag sks skjutsa hem henne, men det räknas som min jobbtid!

Min vardagsfritid ser ut (ungefär) såhär:
Cirka två-tre dagar i veckan åker jag till gymmet (fem minuter med bil) tillsammans med Tyskan. Måndagar och onsdagar är enda dagarna jag har tid med det! Och ibland en dag i helgen. På tisdagar och torsdagar har jag lektion klockan halv tio till halv tolv i Princeton. Annars brukar jag gå ut och gå, åka in till Princeton för en fika, åka till någon annan aupairs hus eller ta en fika med Tyskan på det lokala Starbuck’s.

Mina helger ser ut såhär:
På helgerna är jag oftast helt ledig, men ibland jobbar jag lite på lördag morgon (om alla tre barnen har match). Jag brukar träffa andra aupairer för en fika, middag eller bara hänga. Saker som jag gjort hittills på helgerna är blandannat: Åkt in till New York för shopping, åkt på en sorts äppelplockningsfestival, varit ute och ätit, fikat, varit på olika mall samt i Princeton och umgåtts med folk. Ibland är det skönt att bara se en film och käka Ben&Jerrys! De två första helgerna var vi ju i familjens strandhus, så jag har inte hunnit gjort så många olika saker på helgerna ännu. Saker som jag kommer att göra på helgerna är tex: Åka in till New York x-antal gånger, se en NHL-match i Madison square garden, åka till Philadelphia och Washington, åka till Jersey Gardens (New Jerseys största mall) och se en Broadwayshow blandannat.

De närmsta månaderna (dvs resten av 2009) har jag flera saker att se fram emot. I slutet av oktober kommer Greta hit för att besöka sin syster och då ska jag träffa henne en dag i NY. Den 24-25 oktober ska jag åka till Philadelphia och Washington DC tillsammans med en massa andra aupairer. I slutet av oktober är det ju även halloween! Något som jag ser mycket fram emot. I början av November ska min hostfamily troligen åka till Washington DC några dagar. Då får ju jag följa med! I november kommer även min syster hit i en hel vecka. I slutet av november är det dags för thanksgiving. Det ska bli spännande att uppleva. Den 21 december kommer Alex hit, och han stannar ända till den 4 januari.

Utöver det hoppas jag på många helger i NY, shopping samt nya upplevelser gällande platser, mat och människor. Höjdpunkten för mig i USA är och kommer nog förbli Manhattan. Jag älskar New York City! Det är mycket att se i New York och jag har inte ens sett en bråkdel av allt ännu. Nästa gång blir det att vandra runt i Central Park.

Långt inlägg blev det, men nu vet ni i alla fall hur jag har det. Är det något mer ni vill veta så är det bara att kommentera!

Jag har världens bästa pojkvän. Fick nyss reda på att han har bokat hotell till oss två över jul. Julafton och juldagen, den 24-26 December, ska vi spendera på det här hotellet i New York. Jag mår ganska bra just nu!


Waldorf Astoria, 100 East 50th Street, New York, NY 10022

Åh kan ni fatta att om en månad får jag träffa Greta över en heldag, i November kommer min syster i en hel vecka, och hela julen får jag spendera med Alex. Och det bästa av allt är att vi kommer vara i New York tillsammans. Jag har så grymt mycket att se fram emot!

Just nu sitter jag själv på Starbucks i Princeton och dricker white chocolate mocha samt läser vogue. Ganska nice faktiskt. Idag är det start för Tessas extralektioner i Princeton som hon ska gå på mellan klockan 3 och 5 varje tisdag och onsdag. Det ska för det mesta vara jag som kör henne dit, och det gör mig ingenting. Det betyder bara att jag får ledig tid i Princeton den tiden. Nackdelen är väl att det kommer bli ganska dyrt med all fika!


Igår hade jag en ganska busy dag. På morgonen åkte jag och Tyskan till gymmet. Direkt efter det så tog jag bilen till the Food-store för att handla mat för veckan. Blev en ny Ben & Jerry’s, farligt att släppa iväg mig ensam till affären! Efter det direkt hem för att äta lunch, och sen var det bra att skynda ner till bussen för att möta barnen. De hade dock playdate hos Delucias och Cole hade träning så jag slutade klockan halv fem igårJ Vädret var underbart. De har tydligen något som kallas Indian summer här i slutet av November-början av Oktober. Då är det högsommarvärme i ca en vecka. Är nästan trött på värmen, jag vill ju att hösten ska komma nu! Jaja det där kommer jag nog ångra sen när det är kallt och ruggigtJ

Idag var det min första dag som student i USA. Jag tar en kurs som heter “conversation class”. Jag blev lite besviken eftersom den var så basic! Jag vill egentligen läsa mer avancerad engelska, men det kanske får vänta tills nästa termin. Det var väldigt många människor som nyss hade flyttat till USA där. En del kunde knappt ett ord engelska. Carin och Tyskan tar samma class och jag träffade även en del andra trevliga aupairen där. Efter kursen begav vi (jag, Tyskan, Carin samt två andra tyska aupairer)oss till Panera Bread för en lunch. Det är ett jättebra lunchställe som jag kommer äta på många gånger. Idag tog jag en väldigt god broccoli cheddar soup + nybakat bröd, nästa gång blir det nog en mozzarella-tomat panini. Den såg grym ut.

Morgondagen bjuder förmodligen på ännu ett gymbesök samt ännu en tripp till Princeton med Tessa. Jag kommer spendera otroligt mycket tid i Princeton förstår ni. Jag har min kurs där två gånger i veckan, Tessas extralektioner samt aupairmöten. Tur att Princeton är en trevlig liten stad.

Igårkväll skrev jag ett inlägg som jag aldrig publicerade. För stunden mådde jag uselt av en anledning, men nu mår jag bra igen. Tack för att du förstår Alex. Jag kan knappt vänta tills jag får träffa dig igen! Om drygt en månad får jag en heldag med Greta i New York och i November kommer älskade syster hit. Jag har mycket att se fram emot just nu. Det är bra att tänka på när jag har mina dåliga stunder (hemlängtan).

Idag har jag alltså ränt runt på Bridgewater mall. Idag var det min tur att köra och det kändes ganska safe. Med hjälp av min nya gps-förmåga så hittade vi dit plättlätt och jag fick även testa att köra i min första amerikanska "rondell", eller vad man ska kalla det. Meningen var att vi skulle träffa Carin på Macy's 2:a våning men när vi kom dit (smått försenade) hittade vi ingen Carin. Vi letade och letade (i ca. 2 min) innan jag till slut ringde henne. Hon påstod att även hon var vid rulltrapporna inne på Macy's men vi såg inte en skymt av varann. Efter många frågetecken började vi så smått inse sanningen. Vi var på två olika mall! Hon hade uppfattat namnet fel och befann sig på ett mall ca en halvtimme åt andra hållet. Så det blev bara tyskan och jag, men det var trevligt det med!

Det tog oss x-antal timmar att ta oss igenom mallet och vi hann även med att käka lite wook (Tyskan åt italienska köttbullar) samt en starbucks. På Starbucks drack jag världens godaste white chocolat mocha, så imorgon blir det gymmet! Det var helt ok affärer där, inga jättespännande men helt ok. Forever 21 var dock inget vidare där, utan då ska man in till NYC!

Ja just det. Jag fick ett jobberbjudande idag. Inne på Abercrombie & Fitch så stod jag och tittade på kläder. Helt plötsligt kom det fram en jättesöt tjej (som jobbade där) och började prata med mig. Jag trodde att hon skulle fråga om jag behövde hjälp, om allt var bra osv. som dom alltid frågar i affärer. Istället frågade hon om jag bodde där i närheten. Jag sa att jag bodde i Hillsborough, ca 15 min därifrån. Då frågade hon om jag var intresserad av att jobba i butiken eftersom de behöve en ny anställd och hon trodde att jag skulle passa. Lite chockad svarade jag att jag var aupair och tyvärr inte kunde ta något annat jobb i USA just nu. Då sa hon att om jag behövde ett jobb senare så hade de ett åt mig i affären, haha! Lite smickrad blev jag:)

Ska dra och käka deras farmors berömda stew nu. Hon är grym på cooking!



1: Tyskan hade en dålig dag!
2: Jag har ett gigantiskt myggbett på kinden som ser ut som en gigantisk finne!
3: Jag måste köpa en Starbucks-mugg!
4: Påsar!
5: Grå hoodie: Abercrombie & Fitch
Grå höst-tröja: Zara (Grymt snygg i verkligheten)
Pyjamasbyxor+läppglans+nagellack: Victoria's Secret

LITE FATTIGARE - LITE LYCKLIGARE

Igår kväll så satt jag alltså barnvakt åt barnen. Det var inte speciellt ansträngande kan jag säga. Dom skötte sig i princip själva (de hade två kompisar där) och jag satt och kollade på nya avsnitt av Top model och Project runway. Vi beställde även hem pizza, men den var väl inget vidare tyckte jag. En lugn och skön kväll och barnen var så lugna och lydiga. Det gillar vi! Vid halv ett gick jag till sängs, 60$ rikare:)

Strax ska jag till Bridgewater mall tillsammans med Tyskan. Där ska vi möta upp Carin och sedan får vi se om det är något att ha. Jag ska iallafall ta mig en isfrappe!